Om kompost
Komposten sjuder av liv! Tusentals insekter och maskar bryter ner det material som läggs i komposten och skapar jord som kan användas i rabatter och i köksträdgården.
Jorden som kommer från komposten innehåller näring, svampar och mikroorganismer som gör att rabatterna kan prunka och odlingsbäddarna kan leverera riklig föda.
Det finns olika sorters komposter, som till exempel trädgårdskompost, varmkompost, maskkompost och bokashikompost. I min trädgård har jag en trädgårdskompost och en varmkompost.
I trädgårdskomposten läggs allt rens från rabatter, gräsklipp och löv. Undantaget eventuella sjuka växtdelar. I varmkomposten läggs allt matavfall från köket, utom ben från kyckling och kött.
Det är viktigt att balansera det material som läggs i komposten och att varva färska grönt material med brunt och torkat.
Om komposten blir för blöt, med för mycket grönt material, så kommer den att lukta illa och sakta ner komposteringen och om den blir för torr, med för mycket brunt material så slutar den att kompostera.
Om komposten blir för torr kan en vattna den, om den är för blöt kan en tillföra mer brunt material. Det är inte jättesvårt att få till balansen och när den är rätt så bildas värme i mitten av komposten och processen går ganska fort.
Att ha tre-fyra fack i en kompost är en god idé. I det första facket läggs det material som har rensats eller klippts från trädgården, eller löv som fallit från träden. Om materialet är för stort så är det bra att köra över det med gräsklipparen först så att det blir litet mer finfördelat. Ju mer finfördelat materialet är från början, desto fortare går komposteringen.
När materialet legat i fack ett i ett par månader så kan materialet flyttas över i fack två och så vidare tills materialet till slut hamnar i fack fyra. Då är materialet så pass finfördelat att det går att använda i rabatter och i odlingsbäddar.
Fördelen med att ha fyra fack är att komposteringsmaterialet vänds ett antal gånger under komposteringstiden vilket snabbar på processen och det skapar utrymme för oss att fylla på komposten efter hand.
Varmkomposten fyller jag på efterhand och tömmer en gång per år. Då plockar jag ut det allra senaste lagret kompost och lägger det åt sidan under tiden som jag tar ut det material som är färdigkomposterat.
Sedan lägger jag tillbaka det senaste lagret kompost så att det hamnar längst ner i kompost behållaren och börjar fylla på den igen med det köksavfall som uppstår allt eftersom.
Det finns många olika synpunkter på vad som kan komposteras. Jag komposterar nästan allt, men det finns några saker som jag rekommenderar att vara försiktig med. Om den kompostbehållare som en har för varmkomposten inte är helt tät så rekommenderar jag att inte lägga kött eller fett i komposten eftersom detta kan locka till sig skadedjur så som råttor och möss. I trädgårdskomposten ska en aldrig lägga kött, fisk, skaldjur eller fett.
Om en vill vara säker på att inte sprida rotogräs är det bra att undvika att lägga rötter från rotogräs i sin trädgårdskompost. Sjuka växtdelar är aldrig bra att lägga på komposten, det är bättre att de bränns, på så sätt kan man minska risken att sjukdomen finns kvar eller sprids vidare i trädgården.
För kompostering kan det vara bra att ha vissa redskap.