Hållbar och beredd

När vi odlar vår mat vet vi exakt hur och var  det vi äter har vuxit. Vi vet att vi har tillgång till bra mat även om vi kanske inte  är helt självförsörjande på grönsaker, bär och frukt under hela året. 

Vi vet också att maten inte är besprutad, att den inte har transporterats  långa sträckor och att den inte varit upphov till dåliga arbetsförhållanden och barnarbete.

Det är lätt att ta mat för given, när den har funnits i butikerna så länge vi kan minnas och varit relativt billig. 

En fördel med att ha en hobbyodling är att vi lär oss hur vi ska odla vår mat, vi kan testa nya sorter och vår odlingsyta kan öka för varje år. Vi d händelse av kris eller krig vet vi att vi kan odla vår mat, på det sättet gör vi oss själva mindre sårbara. 

Det finns så mycket som vi kan odla, oavsett var vi bor i landet. Olika typer av sallader, vitlök, lök, bönor, kål, potatis, rotfrukter, squash, pumpa,  olika sorters örter, frukter och bär. 

Vissa värmeälskande växter trivs bättre i växthus eller odlingstunnel, så som tomater, aubergine, gurka, paprika och chili. Några växter trivs bättre i södra delen av landet, så som vindruva, majs, fikon och sockerbetor. I norr är säsongen kortare men intensivare, att det är ljust nästan dygnet runt gör att odlingarna växer så det knakar.

Det som är viktigt att hålla koll på när vi odlar vår mat är första och sista frostdatum så att vi kan planera när vi ska så olika typer av grödor  och när vi kan plantera ut de grödor vi sått i förväg. 

Vissa grödor startas redan i slutet av februari inomhus för att de ska hinna sätta  frukt innan frosten kommer på hösten, till exempel tomater, paprika och chili. Vi planterar ut dem i växthuset när risken för frost är över på våren.  Dessa grödor går också att plantera på friland eller i krukor om en inte har tillgång till ett växthus.

En del grödor är köldtåliga och behöver litet svalare temperaturer för att trivas och bli riktigt goda, så som morötter, rödbetor, kålrot, spenat,  ruccola och olika typer av kål. Dessa grödor kan med fördel startas på sommaren, när en har  skördat delar av vårsådden och skördas senare på hösten när den första frosten redan kommit. Frosten  plockar fram sockret i de här grödorna och gör att de smakar godare . 

Rotfrukter och potatis går att spara i jorden om en inte hinner med att skörda och ta vara på den innan vintern kommer, se bara till att tjälen inte går ner för djupt på platsen. Att täcka över med  ett tjockt täcke av halm eller ett tjockare lager jord och lägga en genomskinlig plastlåda ovanpå hjälper till att hålla jorden varmare. 

Det går också att odla på det här sättet i upphöjda bäddar med genomskinligt  lock, så kallade kallbänkar. Det är detta som brukar kallas vinterodling.

Hur mycket av varje gröda vi odlar beror på vad vi vill äta och hur mycket vi tror går åt och vad vi kan ta hand om. Vi kan hela tiden lära oss nya sätt att ta hand om vår skörd, så som att fermentera, pickla, torka och frysa in olika grödor beroende på sort. 

Mycket äter vi när det är färskt förstås. Det är bra att tänka igenom vilka grödor  som äts hemma, vilka som är mer populära och behöver odlas mer av , redan när odlingen startas på våren.