Varför hållbarhet och beredskap?

(null)

Även om vi i Sverige generellt sett lever i ett tryggt samhälle, där det inte finns några direkta hot mot vårt land, hungersnöd eller  större naturkatastrofer så har de senaste åren, med en  pandemi som  spreds över världen, kriget i Ukraina bristen på nödvändiga komponenter och råmaterial  och hot om våldsdåd, visat oss behovet av att vara förberedda på att samhället snabbt kan förändras. 


Verksamheter kan med kort varsel stanna av och arbetslösheten öka, butikshyllorna kan börja gapa tomma, leveranser av varor och utbudet av tjänster kan på kort tid minska och vi kan få svårt att träffa varandra. 


Det är bra att vara förberedd på att kriser kan drabba samhället och att de kan se olika ut och ha en påverkan i mer eller mindre grad.


För att minska den egna sårbarheten och ta ett större ansvar för både samhällets och  eget välbefinnande och kanske i värsta fall, överlevnad, är det bra att vara så förberedd som det är möjligt. 


Att leva hållbart och att ha ett hållbart samhälle i nnebär att samhället inte tär på de sociala, de ekonomiska och de naturresurser som finns. Man brukar tala om  social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Sårbarhet  och att vara sårbar innebär att individ eller samhälle är eller riskerar att bli  mer mottaglig, skör och utsatt för lidande.


Jag är varken forskare eller expert inom området hållbarhet och sårbarhet, men har  en lång erfarenhet av arbete inom kommunförvaltning och har under lika lång tid arbetat mot politiska mål inom  samhälls- och stadsutvecklingsfrågor där hållbarhet och risk- och sårbarhetsfrågor varit centrala. 


Jag växte upp under 70-talets oljekris, 80-talets folkomröstning om kärnkraft och det kalla krigets dagar och kommer ihåg dagen när Berlinmuren föll och hur otroligt stort det kändes. 


Familjen som jag växte upp i bestod av 7 personer som under en längre tid levde på en enda inkomst. Under min uppväxt fick jag lära mig vikten av att spara på resurser, göra mycket själv och dela på det som fanns.


Jag var en ung vuxen under 90-talets lågkonjunktur och omläggning av räntepolitiken. Det var under den här tiden jag och min dåvarande man utbildade oss och fick våra tre barn. Här kom det jag lärt mig under uppväxten om att leva sparsamt verkligen till nytta. Vi hade också ett stort stöd i våra föräldrar.


Som många andra kommer jag aldrig att glömma attentaten i USA den 11/9 2001 och hur världen över en natt blev mer osäker.


Jag jobbade inom Stockholms stad med efterdyningarna av självmordsbombaren på Bryggargatan i centrala Stockholm den 11/12 2010 och efter attentatet på Drottninggatan den 7 april 2017.


Och mindre dramatiskt, men ändå med stor påverkan på hur jag tänker kring extremväder alla årstider, har jag också haft förmånen att arbeta med vinterväghållning och underhåll av gator i Stockholm. 


Allt detta påverkar förstås hur jag tänker och vilka val jag gör, precis på samma sätt som andra människor som varit med om särskilda händelser som satt spår i deras liv.


Tanken är att jag genom att dela med mig av mina tankar och erfarenheter i den här bloggen ska kunna hjälpa till att öka medvetenheten om  den enskilda människans möjlighet att påverka sin egen förmåga  att öka hållbarheten och minska sårbarheten.


I bloggen kommer jag beröra olika teman, så som tankar kring mat, vatten, energi, biologisk mångfald, privat ekonomi och gör-det-själv-tips och mycket mera.


Lämna gärna kommentarer och berätta om era erfarenheter i kommentarsfältet, det vore roligt att ha ett utbyte med varandra.